Namaste!

Bhagavad-Gîtâ as it is, chapter 17 text 8-10:
Foods in the mode of goodness increase the duration of life, purify one's existence and give strength, health, happiness and satisfaction. Such nourishing foods are sweet, juicy, fatty and palatable. Foods that are too bitter, too sour, salty, pungent, dry and hot, are liked by people in the modes of passion. Such foods cause pain, distress, and disease. Food cooked more than three hours before being eaten, which is tasteless, stale, putrid, decomposed and unclean, is food liked by people in the mode of ignorance.  

The Hare Krishna restaurant, Govindas, at Fridhemsplan is one of my favourite restaurants. Govindas restaurant is very good because they serve you prasadam. That means food that are offered to God and when you eat that food you don't get bad karmic reactions when you eat food. You will become more spiritual.
First you come into the restaurant and read the menu. They have three dishes everyday, one lasagne, one Govindas plate including soup and one small plate. They also have cookies, teas and ice cream.
The food does not contain garlic, onoin or fungus. You order your food at the counter, they put the food on a thali. Thereafter you take something to drink and go to the table to eat.
You can sit on chairs like in a usual restaurant, but you can also sit on pillows with low tables, but that's upstairs. The interior is very beautiful with many lovely images of Krishna with the Gopis och Chaitanya with devotees och indian lamps. 
Since the food is cooked with love and with an indian styles it is very tasty.  Govindas is very priceworthy and you will come back.
When you've finnished your meal you can look at their temple and go to the shop. They're selling Ayurvedic products and book. 
You may say "I don't even like Iskcon!".
My answer is: No worries, I don' like them myself. In this restaurant you will only experience the positiv things. Not the negative things.
http://govindasstockholm.se/

http://govindasstockholm.se/
George Harrison - Gopala Krishna http://www.youtube.com/watch?v=X7eFQMakhDE
Kurma Dasa the chef http://www.kurma.net/

Namaste!
Bhagavad-Gîtâ, chapter six:

Always disciplining himself,
The yogi whose mind is subdued
Goes to nirvana, supreme peace,
And attains to union with Me. (15)

Yoga is not eating too much,
Nor is it not eating at all.
Not the habit of too much sleep,
Nor keeping awake, Arjuna. (16)

For the moderate in eating
And in diversion, disciplined,
Moderate in sleep and waking,
Yoga destroys all his sorrow. (17)
http://atmajyoti.org/gi_bhagavad_gita_ch6.asp#1A

When I, Yogi Maha Jai Shanti (Di Leva call me only Shanti), started practising Yoga some month ago there were many things I found. One thing that I found was that in Stockholm we have many good shops, temples and other places you can visit. In this blog I will tell you about it. This blog is called Qi beacuse in this blog i want to spread good Qi.
en.wikipedia.org/wiki/Qi http://skepdic.com/chi.html

One quote from Thomas Di Leva: "Det är bara kärleken som kan rädda oss"
In English "There is only love that can save us"

my other webpages:
http://www.youtube.com/profile?user=ShantiHank
http://hank.webblogg.se

Publicerat i svd 29 oktober 2006 01:30

Artisten Thomas Di Leva trivs bäst på sin egen bakgata, Södermannagatan.

Kvarterets kärleksprofet

Den egensinnige artisten Thomas Di ­Leva vill sprida mer kärlek i sitt Söderkvarter, som han tycker har blivit hårdare sedan början av 1990-­talet. Det gör han bland annat genom att hälsa på ­alla.

Södermannagatan är stans absolut bästa bakgata, tycker artisten Thomas Di Leva:
? På bakgator är det lagom mycket folk och då hinner jag prata med alla dem som kommer fram till mig. Jag håller mig helst borta från de stora gatorna.
På nämnda gata ligger också Thomas stamfik, Svart Kaffe. Hit går han flera gånger i veckan, för att äta frukost eller kanske dricka en chai latte.
På Söder har han bott sedan i vint­ras, men han har spenderat större delen av sin tid i stads­delen sedan 10?15 år tillbaka.
? Av alla stadsdelar i stan är det den här jag vill vara i och ta vara på tiden.
? Dessutom finns mitt management här och väldigt många kolleger i underhållningsindust­rin, som Lasse Winnerbäck, Lars Demian och Lisa Ekdahl. Stöter man på varandra så byter man ­artigt några ord, vi är ju i samma bransch och uppträder ofta på samma festivaler.
Så där värst mycket kärlek tycker inte Thomas att det finns i hans Söderkvarter. Stämningen på Söder har enligt honom hårdnat sedan början av 1990-talet. Det är mer armbågar och arga blickar numera.
? Folk stirrar på en och det är inte politiskt korrekt att hälsa på mig.
? Det här kvarteret behöver mycket kärlek, det är därför jag är här.

Hur gör han då för att göra Söder lite mer kärleksfullt?
? Jag hälsar på dem jag möter, trots att en del ser sura ut. Man får acceptera att inte alla hälsar tillbaka.
Men det enligt Thomas enorma bekräftelse- och integritetsbehovet hos människorna på Söder ger honom också mycket inspiration till nya låtar. Som till exempel Se! på nya plattan, Hoppets röst. Den kom till när han satt i sin bil vid ett övergångsställe och det gick upp för honom hur isolerade alla människor omkring honom såg ut.
? Det krävs ju egentligen så lite för att skapa en varmare stämning. Som att våga le i‑stället för att se likgiltig ut. Men det är mer safe att se likgiltig ut, då lämnar man inte ut sig själv lika mycket.

Avkoppling från stans armbågar, avgaser och elektricitet finner Thomas i naturen. Skulle han någon gång få ett par timmar över brukar han sätta sig i bilen och åka rakt ut i skogen.
? Bara tjugo minuter från stan ligger perfekta sjöar, där jag brukar bada. Jag badar från maj till oktober och det är underbart. Man blir som pånyttfödd.
Har Thomas en timme över går han gärna till Jupiters bokhandel på Hornsgatan för en aurafotografering.
? Man sätter sin hand på en platta och så fotograferar de den energi som strömmar ut från ens kropp. Senaste gången var min aura guldfärgad.

Vad betyder det? Att det kommer att gå bra för nya skivan?
? Kanske det, säger Thomas och ler hemlighetsfullt.

petra månström

 

http://dileva.nu/intervjuer/index.asp